Vi måste stimulera nu

18. joulukuuta 2008

Under höstens gång har uppskattningarna om den ekonomiska utvecklingen försvagats vecka för vecka. I Finlands Banks färska prognos uppskattar man att nationalekonomin minskar med en halv procent nästa år. Denna uppskattning kan till och med vara för optimistisk. Tusentals människor hamnar varje vecka inför samarbetsförhandlingar med arbetsgivaren.

Inom ekonomin har det funnits klara oroande tecken sedan förra våren, men varenda ny dystrare prognos verkar ändå komma som en överraskning för vissa. Hittills har inte regeringen presenterat tillräckliga medel för att lindra den svåra ekonomiska situationen. Vi behöver nu ett brett program för att rädda sysselsättningen och ekonomin och minimera den hotande recessionens inverkningar. Både i Finland och i de andra nordiska länderna behöver vi aktiva och intelligenta investeringar på människor, servicen och byggande.

Finansminister Katainen har lovat att regeringen presenterar nya stimuleringsåtgärder i januari. I praktiken innebär detta att man följer med ekonomins fria fall över julen och sedan funderar man vad man ska göra. Varför dröjer regeringen med för landet oerhört viktiga beslut till nästa år?

Andra veckan i december presenterade arbetsmarknadsorganisationerna och socialdemokraterna sina uppskattningar om hurdana stimuleringsåtgärder som skulle behövas. Åtgärderna bör inledas omedelbart och inte först på nästa års sida. Både arbetsmarknadsorganisationerna och socialdemokraternas satsningar är mångdubbelt större än de förslag som regeringen presenterat.

En ny innovation i socialdemokraternas stimuleringspaket är att stöda kommunernas investeringar med ett skilt moment i statens budget. Över hälften av alla offentliga investeringar görs av kommunerna. Kommunernas möjligheter att få förmånliga lån från de instabila marknaderna är mycket sämre än den finska statens.

Staten borde bevilja ett investeringsunderstöd på tio procent till kommunernas byggnadsprojekt för att underlätta kommunernas möjligheter att göra investeringar. Detta investeringsunderstöd kunde kommunerna använda för att bygga och reparera skolor, åldringshem och daghem.

Att öka statsskulden är bara befogat då man använder lånen till investeringar och konkreta förbättringar av sysselsättningen. SDP är färdigt att öka statsskulden med 2,5 miljarder euro. Genom att underlätta kommunernas investeringar, skulle staten stöda speciellt den svårt drabbade byggnadsindustrin och höja sysselsättningen.

Om man beaktar den efterfrågan som finns, kunde den offentliga byggnadsproduktionen fördubblas snabbt, om staten bara skulle rikta tillräckligt med pengar till detta ändamål. Den trafikpolitiska redogörelsens projekt borde inledas tidigare än planerat. Man borde investera betydligt mera på att säkra sysselsättningsutvecklingen och förhindra arbetslöshetens tillväxt. Med regeringens medel hanterar man arbetslösheten bara med passiva åtgärder, trots att man nu borde satsa resurserna på att aktivt bekämpa arbetslösheten samt på att utvidga och stärka förändringsskyddet.

Alla stimuleringsåtgärder som socialdemokraterna presenterat stöder antingen direkt eller indirekt den krisdrabbade kommunala ekonomin. Som helhet kostar vårt investeringspaket cirka en miljard euro. Vi håller dessutom fast vid skattesänkningarna till låg- och medelinkomsttagare, som ingår i alternativbudgeten vi presenterade i september.

Tilläggssatsningarna kunde finansieras med de skattepengar som ramlar in när sysselsättningen stärks samt genom att tillfälligt och kontrollerat öka statsskulden. Enligt den uppskattning vi gjort skulle de åtgärder vi presenterat skapa cirka 30 000 nya arbetsplatser. Regeringens passiva alternativ gräver ett stort hål i den offentliga ekonomins inkomstsida. Det tar länge att täppa det hålet. Finland har erfarenheter från den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Det skulle löna sig att ta lärdom av gjorda misstag.

Jutta Urpilainen
SDP:s ordförande

Uutiset